Posted tagged ‘rettigheter’

Ottar 5/2016: Hvem eier hva i Finnmark?

desember 22, 2016

ottar-313Ottar nr. 313 er viet rettshistorien, rettsutviklingen og rettsforholdene i Finnmark.

Lenge hersket det en oppfatning om at Finnmarks var “Statens umatrikulerte grunn”.Men etter hvert har det vist seg at så ikke var tilfelle og staten måtte i 2005 overføre eiendomsretten i Finnmark til fylkets befolkning gjennom Finnmarksloven. Ottar tar for seg denne utviklingen og ser nærmere på hvordan rettighetene i fylket forvaltes gjennom Finnmarkseiendommen (Fefo) og sedvanerettslige utfordringer rundt Finnmarkskommisjonen arbeid.

Artiklene er skrevet av Øyvind Ravna, Steinar pedersen, Jussi Erik Pedersen, Einar Eythorsson, Alma Elizabeth Thuestad og Aila Biret Selfors.

Bokomtale:

Fyldig julenummer av Ottar – Hvem eier hva i Finnmark? (Geir Wulff, Ságat, 10.12.16)

ISSN: 0030-6703. Tromsø museum-Universitetsmuseet, 2016. 5/2016. nr. 313, 47 s. 65.-

Advertisements

Niillas A. Somby: Gumppe diimmus

juli 8, 2016

gumppe diimmusI Gumppe diimmus (I ulvens time) forteller Niillas A. Somby  om Altakonflikten, sultestreiken, brusprengningen og flukten til Canada på slutten av 70-tallet og begynnelsen av 80-tallet. Dette er Sombys personlige fortelling hvor vi får innsikt i hans følelser da og hvorfor han valgte å forsvare samiske rettigheter på den måten han gjorde. Nordsamisk tekst.

Gumppe diimmus  lea mávssolaš girji, mas Niillas A. Somby muitala Álttá akšuvnna, nealgudeami, šaldebávkaleami ja Kanadai báhtareami birra, ja sárgu bálgá dain gitta Sámedikki rahpamii ja Sámi vuoigatvuođaid formaliseremii. Seammás dat leat lea Niillasa persovnnalaš muitalus mas beassat čuovvut maid son dovddai ja man sivas son vulggii bealuštit sámiid vuoigatvuođaid nie erenoamáš vugiin. Dehálaš girji sámiid lagašhistorjjás.

ISBN: – ABC Company E-skuvla, 2016. 300.-

Mattias Åhrén: Indigenous Peoples’ Status in the International Legal System

april 15, 2016

indigenous peoples statusBok om urfolks status i det internasjonale rettssystemet skrevet av jusprofessor Mattias Åhrén ved UiT – Norges Arktiske Universitet.

Åhréns bok gir ny innsikt i urfolks rettigheter og forklarer begrunnelsen for hvorfor urfolk trenger slike rettigheter.
Han forklarer hvorfor en forståelse av hva ‘folk’ er, er viktig å for avgjøre om urfolk nyter godt av retten til selvbestemmelse.
Begrepet likestilling påvirker fundamentalt de rettigheter som urfolk har over land og naturressurser i de områder de tradisjonelt har brukt, mener Åhrén.

Boka er gitt ut av det prestisjetunge forlaget Oxford og viser at interessen for urfolks rettigheter er stor og at det er et stort behov for en slik bok som på en enkel måte forklarer hva urfolksrett er og hvordan den passer inn i det totale folkerettssystemet. Boka gis ut i Europa, Amerika og resten av verden. Engelsk tekst.

Provides new insights into indigenous peoples’ rights and explains the rationale for why indigenous peoples are entitled to such rights
Investigates why an understanding of ‘peoples’ is paramount in determining whether indigenous peoples are beneficiaries of the right to self-determination
Examines how the notion of equality fundamentally impacts the rights that indigenous peoples possess over traditionally used territories and natural resources

På tide at urfolk blir hørt (Trude Haugseth Moe, UiT, Norges Arktiske Universitet, 08.04.16)

ISBN: 9780198778196. Oxford University Press, 2016. 288 s .Innb. (kan kjøpes gjennom blant andre Biblioteksentralen,  Adlibris og Akademika )

Veli-Pekka Lehtola: Saamelaiskiista – sortaako Suomi alkuperäiskansaansa?

desember 18, 2015

saamelaiskiistaOm samekonflikten i Finland. Undertrykker Finland sitt urfolk? Det spør Veli-Pekka Lehtola, professor i samisk kultur. Finland har ikke ratifisert FNs ILO konvensjon om urfolks rettigheter (1989). Norge ratifiserte den så tidlig som på 1990-tallet, med stort hell. Hvorfor ikke i Finland hvor saken har vært diskutert i 25 år?

Utgjør samene en trussel for Finland om de skulle få mulighet å bestemme over egne saker? Hvorfor ønsker nå så mange i Lappland å få status som samer? Hvorfor vekker samene så sterke reaksjoner? Finsk tekst.

Suomi ei ole ratifioinut YK:n alaisen työjärjestö ILO:n sopimusta alkuperäiskansojen suojelemiseksi. Norja ratifioi sen jo 1990 luvulla, mutta Suomessa asiasta on väitelty jo 25 vuotta. Mistä saamelaiskiistassa on kysymys? Miksi ILO-sopimuksen ratifiointi on kerta toisensa jälkeen lykkääntynyt, viimeksi eduskunnassa maaliskuun alussa 2015? Mitkä ovat ne perustelut, joiden takia Suomen kansainvälinen maine alkuperäiskansoja koskevan lainsäädännön kehittäjänä rapautuu?Professori Veli-Pekka Lehtolan kirja Saamelaisuuden puolustus on ensimmäinen kokonaisesitys kiistasta, joka on pohjoisessa tulehduttanut ihmisten välejä jo vuosikymmeniä, mutta josta ei Etelä-Suomessa tiedetä juuri mitään.

Saamelaisten metsät halki, poikki ja pinoon (Radio Helsikni, 19.10.15)

Veli-Pekka Lehtolan «Saamelaiskiista» ehdolla vuoden suomalaiseksi tietokirjaksi (Yle uutiset, 22.10.15)

ISBN: 978-952-264-458-9. Into-Kustannus, 2015. 307 s. Heftet. 197.- (adlibris.com)

Christina Allard: Renskötselrätt i nordisk belysning

desember 18, 2015

 

renslötselrättDen samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015

 

ISBN10: 9170611866 ISBN13: 9789170611865 Språk: Svenska Utgiven: 20151026 Antal sidor: 365 Förlag: Makadam förlag

Kan beställas genom: Adlibris , Bokus

Indigenous Rights in Scandinavia

desember 15, 2015

Edited by Christina Allard, Luleå University of Technology, Sweden and UiT The Arctic University of Norway and Susann Funderud Skogvang, UiT The Arctic University of Norway

This book contributes to the international debate on Indigenous Peoples Law, containing both in-depth research of Scandinavian historical and legal contexts with respect to the Sami and demonstrating current stances in
Sami Law research. In addition to chapters by well-known Scandinavian experts, the collection also comments on the legal situation in Norway, Sweden and Finland in relation to other jurisdictions and indigenous peoples, in particular with experiences and developments in Canada and New Zealand.
The book displays the current research frontier among the Scandinavian countries, what the present-day issues are and how the nation states have responded so far to claims of Sami rights. The study sheds light on the contrasts between the three countries on the one hand, and between Scandinavia, Canada and New Zealand on the other, showing that although there are obvious differences, for instance related to colonisation and present legal solutions, there are also shared experiences among the indigenous peoples and the States.
Filling a gap in an under-researched area of Sami rights, this book will be a valuable resource for academics, researchers and policy-makers with an interest in Indigenous Peoples Law and comparative research.

ISBN: 978-1-4724-2541-6 Published: December 2015 Extent: 250 pages

Kan beställas: Adlibris  eller Ashgate.

Else Grethe Broderstad, Eva Josefsen, Siri Ulfsdatter Søeng: Finnmarkslandskap i endring – Omgivelsenes tillit til FeFo som forvalter, eier og næringsaktør

januar 30, 2015

norut rapport 1 2015Rapporten presenterer og analyserer tre undersøkelser som til sammen gir et bilde av omgivelsenes tillit til Finnmarkseiendommen (FeFo) som forvalter, eier og næringsaktør. Undersøkelsene er foretatt blant befolkningen i Finnmark, blant FeFos næringslivskunder og blant aktive naturbrukere.

Analysene viser at det blant befolkningen er en generell lav oppslutning om FeFo som institusjon. Hovedforklaringen på dette kan ses i lys av de forestillinger og forventninger som befolkningen hadde etablert om samiske rettigheter, antakelser om særrettigheter og privatisering. Dette viser at folks oppfatninger er formet av prosesser som fant sted i årene før tilblivelsen av FeFo.

Oppslutningen om FeFos forvaltningstiltak er imidlertid større, noe som spesielt undersøkelsene blant FeFos næringslivskunder og aktive naturbrukere viser. Dette forklares ved at kunder og aktive brukere har en bredere kontakt og dermed erfaring med FeFo enn den jevne innbygger.

Informasjon til befolkningen for å øke deres kunnskap og kjennskap til FeFo foreslås som tiltak for å redusere gapet mellom den diffuse og den spesifikke tilliten.

Finnmarkinger vil kvitte seg med egen Herre (NRK Nordnytt, 30.01.15)
Ny forskningsrapport: Mange mener Sametinget har for stor innflytelse over land og natur (Nord24, 30.01.15)

Elektronisk tilgang fra: http://norut.no/nb/publications/finnmarkslandskap-i-endring-omgivelsenes-tillit-til-fefo-som-forvalter-eier-og

ISBN: 978-82-7571-247-7. Norut Alta rapport, 1/2015. 188 s.