Posted tagged ‘reindrift’

Anne Pavval: Subtsas Buolla birra

februar 1, 2017

subtsas buolla birra.jpgLulesamisk oversettelse av Pavvals Sagaen om Buolla (2011). Handler om reindriftsgutten Nils-Johan og hans bestevenner reinkalven Buolla og hunden Jojo. Nils Johan bor i nord Sverige sammen med sin mor, far, storesøster og storebror. Vi følger vennene under de ulike årstidene og får være med på reingjeting.

Boka er illustrert av Torbjörn Sandling og Margaretha Dahl Sandling. Sammen med boka følger et minnekort med Mp3-lydfil, der du kan lytte til fortellingen.

ISBN: 978-82-7943-053-7. Forlaget Báhko, 2016. 49 s. Heftet. 100.- (kan kjøpes fra Árran)

Gun Margret Utsi: Nïestesjidh – Niesteboazu – Tradisjonell reinslakt på Helgeland

november 15, 2016

nieste_omslag.jpgNyutgivlelse av  Nïestesjidh – Niesteboazu – Tradisjonell reinslakt på Helgeland (2010). I den nye utgaven er nordsamisk kommet til. Her kan vi lære hvordan vi slakter og parterer reinskrotten samtidig som vi lærer de tallrike samiske begrepene knyttet til reinsdyret. Dessuten kan du nå sammenligne de sørsamiske og nordsamiske benevnelsene.

Dá de lea ođasmahtton girji, mii 2010s ilmmai máttasámegillii ja dárogillii. Ođđa girjái leat lasihan davvisámegiela.
Girji oahpaha mo njuovvat ja rihttet bohccogoruha, dan seammás go oahpaha bohccogoruha eatnat sámegielat doahpagiid. Dasto sáhtát maiddái buohtastahttit máttasámi ja davvisámi bohccogoruha namahusaid.

ISBN: 978-82-8263-196-9. ČálliidLágádus, 2016. 80 s. Innb. 270.- (kan bestilles gjennom Biblioteksentralen)

Ellen Inga Turi: State Steering and Traditional Ecological Knowledge in Reindeer-Herding Governance Cases from western Finnmark, Norway and Yamal, Russia

juni 8, 2016

Avhandling 2016 1SAMMANFATTNING: The Arctic regions are currently undergoing transformative changes linked to globalization and climate change, which pose challenges for current governance structures. This thesis investigates governance in times of change through the lens of reindeer pastoralism, and the traditional ecological knowledge (TEK)- based management in reindeer herding. While studies increasingly highlight the benefits of incorporating TEK into governance, a central challenge remains in finding ways to ensure integration. To contribute such knowledge, this thesis analyses how reindeer-herding local management systems interact with multiple processes of governance steering reindeer pastoralism, and the ways TEK is negotiated in such interactions.Theoretically, the thesis draws on literature on multi-level governance as an analytical framework for engaging with different types of governance processes and actors, and the literature on TEK to conceptualize local social institutions. Methodologically, a qualitative bottom-up methodological strategy (with local reindeer-herding groups and constellations – siidas, brigadas – forming the central starting point for the research) was adopted, focusing on cases from reindeer pastoralism in western Finnmark in northern Norway and Yamal in northwest Siberia.The results show that local reindeer herding organizations are incorporated into processes of governance through participatory, representative and deliberative processes for decision-making. Yet, such incorporation has not facilitated integration of the TEK to processes of governance. A central challenge is that current governance processes are formalized in a way that do not accommodate non-scientific ways of knowing, or non hierarchical consensus-based decision- making. The thesis thus highlights the need for holistic strategies for how to include TEK in governance. Co-management and participatory processes alone are not enough.

Avhandlingen kan hämtas från Avhandlingar.se i fulltext PDF

Information på Umeå universitets hemsida

ISBN: 978-91-7601-474-5

Veli-Pekka Lehtola: Saamelaiskiista – sortaako Suomi alkuperäiskansaansa?

desember 18, 2015

saamelaiskiistaOm samekonflikten i Finland. Undertrykker Finland sitt urfolk? Det spør Veli-Pekka Lehtola, professor i samisk kultur. Finland har ikke ratifisert FNs ILO konvensjon om urfolks rettigheter (1989). Norge ratifiserte den så tidlig som på 1990-tallet, med stort hell. Hvorfor ikke i Finland hvor saken har vært diskutert i 25 år?

Utgjør samene en trussel for Finland om de skulle få mulighet å bestemme over egne saker? Hvorfor ønsker nå så mange i Lappland å få status som samer? Hvorfor vekker samene så sterke reaksjoner? Finsk tekst.

Suomi ei ole ratifioinut YK:n alaisen työjärjestö ILO:n sopimusta alkuperäiskansojen suojelemiseksi. Norja ratifioi sen jo 1990 luvulla, mutta Suomessa asiasta on väitelty jo 25 vuotta. Mistä saamelaiskiistassa on kysymys? Miksi ILO-sopimuksen ratifiointi on kerta toisensa jälkeen lykkääntynyt, viimeksi eduskunnassa maaliskuun alussa 2015? Mitkä ovat ne perustelut, joiden takia Suomen kansainvälinen maine alkuperäiskansoja koskevan lainsäädännön kehittäjänä rapautuu?Professori Veli-Pekka Lehtolan kirja Saamelaisuuden puolustus on ensimmäinen kokonaisesitys kiistasta, joka on pohjoisessa tulehduttanut ihmisten välejä jo vuosikymmeniä, mutta josta ei Etelä-Suomessa tiedetä juuri mitään.

Saamelaisten metsät halki, poikki ja pinoon (Radio Helsikni, 19.10.15)

Veli-Pekka Lehtolan «Saamelaiskiista» ehdolla vuoden suomalaiseksi tietokirjaksi (Yle uutiset, 22.10.15)

ISBN: 978-952-264-458-9. Into-Kustannus, 2015. 307 s. Heftet. 197.- (adlibris.com)

Christina Allard: Renskötselrätt i nordisk belysning

desember 18, 2015

 

renslötselrättDen samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015

 

ISBN10: 9170611866 ISBN13: 9789170611865 Språk: Svenska Utgiven: 20151026 Antal sidor: 365 Förlag: Makadam förlag

Kan beställas genom: Adlibris , Bokus

Lars Rumar: Historien och Härjedalsdomen – en kristisk analys

november 27, 2014

historien och harjedalsdomenArkivaren og forskeren Lars Rumar går i denne kritiske analysen grundig gjennom det historiske materialet tilhørende rettsprosessen i Härjedalsaken. Han viser hvordan materialet kan tolkes og løfter fram kompletterende materiale som gir nye perspektiver på saken. Rumar aktualiserer historievitenskapelige og juridiske spørsmål som er av stor betydning ettersom  Härjedalsdomens innflytelse strekker seg lagt ut over de lokale tvistemål som den behandler.

Nesten samtidig med rettsprosessen i Härjedalen ble to lignende samiske sedvanerettsaker avgjort –  Selbusaken i Norge og Nordmalingsaken i Sverige. Härjedalsdomen skiller seg i fra de to andre dommene. Rumar mener at Härjedalsdomen hviler på en svak historisk grunn og på et avleggs historiesyn.

To rettsinstanser,  Tingsrätten i Sveg (21 feb 1996) og Hovrätten for Nedre Norrland i (15 feb 2002),  slo fast at samene  i Härjedalen ikke hadde noen sedvanerett til vinterbeite på privat mark i Härjedalen. 1 2004  vant dommen lovs kraft gjennom Högsta Domstolen. I dag står fem samebyer igjen med rettsgjeld på 15 millioner svenske kroner og vinterbeitemarker de ikke får bruke om de ikke betaler høye avgifter til grunneierne.

Boken er nummer 20 i CeSams skriftserie. Svensk tekst.

Lars Rumar berättar om boken: Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys. (Umeå universitet , 10.09.2014)

Menar att Härjedalsdomen delvisbygger på myter (Tidningen Härjedalen 18.09.14)

ISBN: 9789176010587. Umeå universitet. Centrum för samisk forskning, 2014. 267 s. + 1 CD: 275.- (Boka kan bestilles gjennom http://www.cesam.umu.se/forskning/publikationer/ )

 

Sámi logut muitalit 7: čielggaduvvon sámi statistihkka 2014/Samiske tall forteller 7 : kommentert samisk statistikk 2014

oktober 22, 2014

samiske tall forteller 7Faglig analysegruppe for samisk statistikk gir årlig ut en  rapport  med kommentert samisk statistikk om ulike emner. Rapporten skal bidra til økt kunnskap som kan brukes i det samepolitiske arbeidet, både i konsultasjoner, budsjettforberedelser og tiltaksutvikling. Sámi logut muitalit 7/Samiske tall forteller 7 er viet samisk næringsliv.

Sigrid Skålnes gir en oversikt over endringer i næringsstruktur innenfor Sametingets geografiske tilskuddsområde for næringsstøtte (STN-området) i tiden etter 2000, og Gunnar Claus kommenterer nyere sysselsetningsstatistikk innenfor dette området.

Jan Åge Riseth gir et bredt kvantitativt historisk oversyn over utviklingen for reindriften i hele landet  fram til i dag. Else Grete Broderstad og Einar Eythórsson ser på utviklingen i fiskeriene i de sjøsamiske områdene i Troms og Finnmark fra rundt 1980 til nå.

Paul Inge Severeide presenterer årlige statistikker for flere viktige samfunnsområder. På den måten vil det være mulig for den interesserte leseren å studere endringer på samfunnsområder som ikke har egne artikler i boka.

Faglig analysegruppe for samisk statistikk består av: Jon Todal (leder), Else Grete Broderstad, Magritt Brustad, Kevin Johansen og Paul Inge Severeide.

Elektronisk versjon : Sámi logut muitalit 7/Samiske tall forteller 7 (PDF)

 

Tidligere utgaver av rapporten finnes her: http://www.sametinget.no/Dokumenter

ISBN: 978-82-7367-037-3. Sámi allaskuvla, 2014. 134 + 141 s. 100.- (kan bestilles fra Sámi allaskuvla/Samisk høgskole)