Posted tagged ‘lulesamer’

Gielas/Kjølen – arkeologi og historie i lule- og sørsamisk område

november 13, 2017

KjølenDenne boken tar utgangspunkt i de samiske grenseområdene mellom Norge og Sverige og er skrevet av forskere fra begge sider av fjellkjeden. Derfor var det naturlig å gi navnet Gielas/Kjølen. Tre forfattere er arkeologer, en er historiker og en er etnolog. I fem ulike fortellinger blir vi kjent med historisk levemåte og skikker i lulesamisk og sydsamisk område. De konkrete eksemplene er både fra innlandet med de store sjøene og høyfjellsområdene, og fjordene i vest. Kronologisk er det et spenn fra middelalderen og til andre verdenskrig. Norsk og svensk tekst. Alle artiklene har sammendrag på lulesamisk og engelsk.

Boken er andre utgivelse i skriftserien Tjálarájddo – Árran lulesamiske senter.

ISSN: 0809-912X. Árran, 2017. 110 s. Innb. 200.- (kan bestilles fra Árran lulesamisk senter. via e-post: poassta@arran.no eller telefon: 75775100)

Harriet Nordlund: Årddå

mars 1, 2016

årddåHarriet Nordlund har skrevet en fantasifull og dramatisk fortelling om oppvekst og det daglige livet til en samisk småbrukerfamilie i det lulesamiske området i Norrbotten på 50-tallet. Barndomsskildringen er basert på forfatterens egne erfaringer og er en kjærlighetserklæring til den samiske levemåten og til samenes selvfølgelige nærhet til dyrelivet og naturen.

Ved fortellingens begynnelse er Ibbá fem år og bor med sin familie nær tregrensen, årddå, på et lite sted i Norrbotten. Her finnes ingen andre barn så hun får finne sine lekekamerater blant de voksne og dyrene og i hennes egen fantasiverden. Ibbás storesøster går på internatskole. Da Ibbá blir syv må også hun begynne på skolen, bo på internat og lære seg hva det innebærer å være same i det svenske storsamfunnet.

Boka er illustrert av Kerstin Hjertén. For barn i alderen 6-9 år. Svensk tekst. Årddå er  oversatt til lulesamisk av Karin Tuolja.

ISBN: 978-82-90625-81-3. DAT, 2016. 152 s.Innb. 195.- (kan kjøpes bl.a. gjennom bokkilden.no og Biblioteksentralen)

Harriet Nordlund: Årddå – vid trädgrensen

mars 1, 2016

årddå svensk Harriet Nordlund har skrevet en fantasifull og dramatisk fortelling om oppvekst og det daglige livet til en samisk småbrukerfamilie i det lulesamiske området i Norrbotten på 50-tallet. Barndomsskildringen er basert på forfatterens egne erfaringer og er en kjærlighetserklæring til den samiske levemåten og til samenes selvfølgelige nærhet til dyrelivet og naturen.

Ved fortellingens begynnelse er Ibbá fem år og bor med sin familie nær tregrensen, årddå, på et lite sted i Norrbotten. Her finnes ingen andre barn så hun får finne sine lekekamerater blant de voksne og dyrene og i hennes egen fantasiverden. Ibbás storesøster går på internatskole. Da Ibbá blir syv må også hun  begynne på skolen, bo på internat og lære seg hva det innebærer å være same i det svenske storsamfunnet.

Boka er illustrert av Kerstin Hjertén. For barn i alderen 6-9 år. Svensk tekst. Årddå er også oversatt til lulesamisk.

ISBN: 978-82-90625-82-0. DAT, 2016. 152 s.Innb. 195.- (kan kjøpes bl.a. gjennom bokkilden.no og Biblioteksentralen)

Apmut Ivar Kuljok: Apmut – jåhttesábme

januar 13, 2015

apmutI sin nya bok Apmut – Jåhttesábme har Apmut Ivar Kuoljok valt att berätta på lulesamiska, det språk som han använt och använder dagligen. Huvudpersonen är den tioårige pojken Apmut. Vi får, under några år på 40-talet, följa honom, hans syskon och föräldrar när de flyttar till fjälls med pulkarajd på våren och till Badjelánnda med klövjehärkar på sommaren.
Det är spännande äventyr med både allvar och lek – allt från kalvmärkning och egna vajan, nätfiske, älgjakt och risning av kåtan till små hyss och det första kastspöet och hur storrödingen knäckte spöet. Genom lek och arbete lär han sig för livet.

Apmut Ivar Kuoljok är en minnesgod och skicklig berättare – och när han nu berättar på lulesamiska blir styrkan i berättelsen ännu starkare. Boken blir en kulturgärning och mycket värdefull i det lulesamiska språkarbetet. Där har den sin givna roll såväl på dagis och i förskolan som på universitet och högskolor.

Apmut Ivar Kuoljok har hela sitt liv varit renskötare i Sirges sameby inom Jokkmokk. Han har också haft olika förtroendeuppdrag och representerat samerna i olika sammanhang. Om livet som renskötare och om den samiska kulturen både förr och nu har han berättat i sina tidigare böcker: Mitt liv som renskötare och Renskötarliv.
Kart. 64 sid. A4, fyrfärg Utg. 14
ISBN: 978-91-87949-00-5  Pris: SEK 200.00

(Kan bl a köpas via Ord@visor förlag)

Sáme biebbmo vuorrasijda / Samisk mat for eldre

mars 6, 2012

Árran lulesamisk senter har utgitt matheftet Sáme biebbmo vuorrasijda/Samisk mat for eldre, som er laget av Demensforeningen i Tysfjord. Heftet er resultat av et prosjekt der vi laget tradisjonell mat etter ulike årstider og basert på naturlige råvarer som er typisk for det samiske kostholdet (blodmat, gáhkko, fisk og rein osv.). Heftet er en viktig kilde til overføring av tradisjonskunnskap. Norsk og lulesamisk tekst.

Árran, 2012. 110.- (kan bestilles fra Árran – lulesamiske senter i Tysfjord)

Bårjås 2010: Kultuvrra ja luonndoárbbe/Kultur og natur

desember 22, 2010

Bårjås er et lulesamisk populærvitskaplig tidsskrift som gis ut av Árran – det lulesamiske museet og kultursenteret på Drag i Tysfjord. Tidsskriftet er gitt ut siden 1999 og kommer med et nummer i året.

Årets Bårjås er viet temaet kultur og natur og  Lars Magne Andreassen er redaktør. I artiklene til Jon Petter Gintal og Viktor Solbakken fokuseres det på hvordan naturen er det materielle grunnlaget for kulturen. Som urfolk og etnisk minoritet i Norge, har samene krav pa et materielt kulturvern. Sigmund Elgaroys artikkel om samisk psykisk helsevern stiller spørsmål om Samisk nasjonalt kompetansesenter-psykisk helse (SANKS), skal arbeide utradisjonelt og inkludere kollektive problemstillinger som for eksempel fornorskningspolitikkens konsekvenser og språktap og presset mange opplever i forbindelse med reindød langs Nordlandsbanen. Han mener at psykisk helsevern tilpasset den samiske befolkningen, bør utvikles i dialog med de samiske lokalsamfunn det gjelder. Ronny Nergard og Linda van der Spa har skrevet en artikkel om samiske bygninger. Bygninger er ikke bare rammer for livet, noe vi bor i, de er kulturminner i seg selv.

 Árran, 2010. 110.-